Tatueringens historia i Sverige

Så har vi arbetat: Varje uppgift bygger på källorna längst ner – museer, arkiv, forskning och myndigheter. Där kunskapen är osäker skriver vi det. Delar märkta ”Utkast” kompletteras.

1. 900-tal

   Tidig historia – vad vet vi egentligen?

   Den mest citerade källan är Ahmad ibn Fadlans skildring av ”rus” vid Volga år 922. Den beskriver alltså människor vid Volga, inte i Sverige, och hans beskrivning har tolkats som tatueringar.

   Arkeologiska belägg för tatuering under vikingatiden saknas. Däremot finns andra kroppsmodifikationer belagda, till exempel ett hundratal män med filade tänder, många från Gotland. Det betyder inte att ingen var tatuerad – bara att vi inte vet.

2. 1700–1940-tal

   Sjömän och maritim tatueringskultur

   Enligt Sjöhistoriska museet förde sjömän hem tatueringar från mötena i Söderhavet under 1700-talet. Mötet mellan teknik och motiv därifrån och europeisk bildvärld skapade en egen tatueringstradition, med sin storhetstid från slutet av 1800-talet fram till andra världskriget.

   Vanliga motiv var fartyg, flaggor, ankare, avskedshälsningar och tro, hopp och kärlek. Svenska sjömän tatuerades ofta i utländska hamnar – museets samlingar visar till exempel en sjöjungfru som matrosen Bror Larsson fick handstucken i Stettin för fem mark, fotograferad 1934.

3. 1870-tal–1900

   1800-talet – tatueringar i polisens register

   Stockholmspolisen började fotografera gripna och dömda personer på 1870-talet. På baksidan av bilderna antecknades bland annat ”speciella kännetecken”, som tatueringar, ärr eller fysiska handikapp. Tatueringen användes alltså som ett sätt att identifiera människor – det säger inte att tatuerade i allmänhet var kriminella.

4. 1920–30-tal

   Tidigt 1900-tal – Tatuerar-Kalle

   En av få belagda svenska tatuerare från tiden är ”Tatuerar-Kalle”, egentligen Carl Gustafsson, född 1888. Han arbetade inom bygg och industri och var sjöman från västkusten. Sjöhistoriska museet bevarar en samling tatueringsförlagor, troligen framför allt från 1930-talet, där en del är hans.

   Tatuering kunde enligt museet kombineras med sjömansyrket eller med att driva hamnkafé eller krog. Exakta studioadresser och årtal för tidens tatuerare är däremot inte belagda.

5. 1930–60-tal

   Mitten av 1900-talet

   Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg beskriver hur sjömanstatueringarna höll på att helt försvinna under 1930- och 1940-talen.

   Ove ”Doc Forest” Skog gjorde sin första tatuering 1959 och utvecklade sitt hantverk som sjöman under 1960-talet.

6. 1970–80-tal

   1970- och 1980-talen – de moderna studiorna

   Efter några år till sjöss startade Doc Forest sin professionella verksamhet 1972, med studio i Aspudden i Stockholm. Han besökte en tatueringsträff i Japan 1973 och räknas som en av de tidiga utövarna av japansk tatueringstradition i Europa.

   Utkast: En väl belagd milstolpe från 1980-talet saknas ännu och kompletteras när vi hittar tillförlitliga källor.

7. 1990-tal

   1990-talet – mässor och utställningar

   I början av 1990-talet arrangerades tatueringsmässor i Norrköping, enligt Norrköpings Tidningar de första i landet. År 1993 visade Sjöhistoriska museet utställningen ”Tatuering” med verktyg och förlagor.

8. 2000-tal

   2000-talet – hygienregler och anmälningsplikt

   År 2006 gav Socialstyrelsen ut allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet, där tatuering ingick – bland annat om handhygien, handskar och desinfektion av huden.

   Från den 1 januari 2008 ska själva verksamheten anmälas till kommunen, inte som tidigare bara lokalen. Därmed omfattas även tatuering som inte sker i en fast lokal. Anmälan görs normalt sex veckor innan verksamheten startar. Socialstyrelsens råd från 2006 har sedan den 1 februari 2026 ersatts av nya föreskrifter (HSLF-FS 2025:62).

9. 2010-tal

   2010-talet – egna regler för färger och tatuering på museum

   År 2012 fick Sverige en egen förordning om tatueringsfärger (2012:503). Samma år, den 13 december, öppnade Sjöhistoriska museet utställningen ”Tro, hopp och kärlek” kring sin samling av historiska tatueringsförlagor.

   Under decenniet blev sociala medier som Instagram en vanlig väg att hitta tatuerare utifrån stil och tidigare arbeten.

10. 2020-tal

    Tatuering i Sverige i dag

    Sedan den 4 januari 2022 gäller EU-gemensamma regler i kemikalielagstiftningen Reach för ämnen i tatueringsfärger. Läkemedelsverket har tillsyn över tatueringsfärger i Sverige.

    En svensk befolkningsstudie publicerad 2025, med drygt 13 000 deltagare i åldern 20–68 som svarade 2021, uppskattade att ungefär 29 procent har minst en tatuering. Tatueringar var vanligast bland yngre, särskilt kvinnor.

11. Framåt

    Framtiden för svensk tatuering

    Det här är en bedömning, inte historia: allt fler väljer tatuerare efter specialisering, intresset för cover-up och laserborttagning ökar, och kraven på dokumenterad hygien och säkra färger blir tydligare.